Barnporrsfilter och egenmäktiga poliser

Internet har allt sedan det blev mer eller mindre allmän egendom i stort garanterat var mans möjlighet till i stort sett obegränsad yttrandefrihet. En frihet som är både positiv och kräver en stor portion ansvar av dem som väljer att nyttja möjligheterna. I Sverige får inte staten hindra någon från att publicera något. Däremot kan man i efterhand säga att de begick ett brott och döma dem. Vi har i Sverige har ansett att allmänheten åtminstone skall kunna bilda sig en uppfattning om det som staten därefter tar bort. Det skall ut till inspektion först för att vi själva kunna se med egna ögon vad det är som staten anser är fel.

Så hur kan staten då plötsligt gå över våra huvuden och välja att helt sonika censurera vad de anser vara olagligheter? Jag tänker framförallt på barnporrslagen som kom för några år sedan i vilken innebörden var att det blev olagligt att inneha barnpornografiskt material. Ett stort gäng ISP: er valde i samband med detta att lägga in ett s.k. barnporrsfilter mot ett antal URL: er där barnporr tydligen skall ha upptäckts, misstänkts eller kanske t.o.m. endast refererats till.

När man letar runt lite på nätet och läser krönikor och andras bloggar upptäcker man att det oroväckande ofta verkar som att polisväsendet använder filtret mer eller mindre för att sortera bort vad de anser vara helt enkelt obehagliga webbsidor. Sidor som kämpar för att stå upp för den totala yttrandefrihet som vi faktiskt valt att använda oss av i Sverige. Jag tänker bl.a. på sidor som Flashback, FAJAF och för den delen PirateBay som väljer att publicera allt de anser vara lagligt, må det vara moraliskt eller icke. Detta är dock sidor som funnits länge och har en stor grupp anhängare och vore oerhört svårt att censurera bort utan ett ramaskri. Flashback.se har t.ex. blivit nedstängda i åtskilliga omgångar och bötfällts på tiotusentals kronor. Än värre lär det vara för mindre ”underground- sidor” som har svårare att göra sin röst hörd.

Det är naturligtvis med goda avsikter en del sidor rensas bort från nätet och även bör göras så. Men vem skall välja vad som är rätt och fel? Det är de facto omöjligt för någon att bestämma att det ena är ok och det andra är det inte. Det enda vi kan gå efter är de lagar vi demokratiskt beslutat om i vårat land och se till att de verkligen efterlevs. Är det så att någon bör skyddas skall detta vara ett beslut vederbörande eller förmyndare skall ta.

Statistik

Denna sidan var lite intressant. Här kan du bl.a. se statistik över vad spam-mailen innehåller. Länk här

Spamfri e-mail

Hittade dom här länkarna när jag letade runt efter info. Dom hävdar att dom ska vara helt spamfria. Jag har dock inte haft tid att testa själv än. SwagMail och Avecho

Bä bä svarta får

Tänkte skriva lite om på vem ansvaret vilar vid ett hackerintrång. Första tanken är nog i allmänhet att det är just personen bakom tangentbordet med kunskaper i att olagligt ta sig in i datorsystem av olika anledningar som bör klandras. Lagen är svårtolkad för en lekman som jag men jag tolkar det som att det är beroende på vilken avsikt man haft med intrånget. Man får väl anta att de flesta intrång dock sker med avsikten att komma över information. Enligt lag klassas det tydligen inte som stöld förrän förövaren avser att inte lämna tillbaka godset, kalla det lån på obestämd tid eller egenmäktigt förvarande. Men om man endast är efter information? Är det då stöld och är det i så fall ett brott? 

Det räknas t.ex. inte som intrång om en okänd befinner sig i din bostad om dörren är öppen. Man kan ju ha gått fel efter en blöt fest. Vare sig avsikten må vara brottslig eller inte tror jag detta i allmänhetens ögon är ett brott. 

Läste en ledare i Datormagazin. Där funderades det på om samhället skulle tacka alla småhackare som hjälper folk att få bättre och säkrare system i längden.  Detta skulle ju i så fall skydda samhället mot den kris som annars skulle ha kommit när det stora superhacket kom. Lite domedagsprofetia över det hela. Man skulle också kunna lägga en stor del av skulden på de företag som tar fram lätthanterlig mjukvara för hackning. Visst kan man hävda att precis som en vapentillverkare inte kan beskyllas för att folk mördas med deras vapen kan man inte skylla de flesta datorintrång på dessa företag. Samtidigt får man anta att antalet hackningar ökar i världen mycket på grund av att till exempel ungdomar som tidigare inte haft tillräckliga kunskaper för att kunna ta sig in i olika system nu fått verktyg som underlättar detta.

Förra året anmäldes 849 fall av dataintrång till polisen, visar statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå. Det är en markant ökning från året innan, då 627 intrång anmäldes.

Spam, är det gott?

Ordet spam har gått från betydelsen konserverat pressat kött till något som i allmänhetens ögon är något förkastligt och endast ställer till problem för den vanliga människan. Varje dag skickas mängder av reklam för piller, låneinstitut och internetsidor av olika slag. Det självklara vore ju såklart att direkt döma denna påtvingade massreklam som något negativt. Jag tror dock på filosofin att försöka se allt objektivt. Även en sådan sak som spam så vad finns det då för positiva aspekter av saken?
Det faktum att det är de personer som i allmänhet tar fram tekniken och utvecklar systemen är även de som kommer driva utvecklingen av vad vi skulle kunna se som nödvändiga system framåt. På samma sätt som två idrottsmän som pressar varandra till allt bättre resultat tvingar en programmerare en annan att skapa nya och bättre filter och antivirussystem.

Man ska nog inte tillskriva allt för mycket credit till dessa ”hackers” då utvecklingen av e-postsystem, brandväggar och liknande säkerligen fortskridit ändå men knappast i den takt som idag. Supply and demand makes the world flourish. 
Det finns såklart en till mer uppenbar aspekt på en, åtminstone för någon part positiv effekt. För företagen som vill sprida sina produkter är Internet ett perfekt instrument för att gratis sprida information. Även om mottagarna reagerar negativt på spammen så är även dålig uppmärksamhet, uppmärksamhet och företagen sprider sitt produktnamn över världen. I längden blir konsumenterna så pass översköljda av reklam så någon negativ effekt behöver företag i allmänhet aldrig oroa sig över.
En annan aktör som faktiskt kan gynnas av att använda sig av spam är de tvivelaktiga personer eller företag som genom att sprida falska affärsnyheter driver upp aktiekurser och bluffmakarna kan då sälja med vinst. Denna trafik står idag för 15 procent av all spam och antalet skickade brev ökar med tio procent varje månad. Siffror från i fjol visar att aktiespam snart överträffar porr i spamfloden. Ett exempel på ett pumpat företag är kosmetikaföretaget Southern Cosmetics som utnyttjades i juni 2006 av spammare som drev upp aktiekursen. Innan bluffen kostade aktien en cent styck. Efter ett massivt spamutskick med löften om en kommande storaffär steg aktien sexfaldigt i värde på två dagar, för att sedan snabbt rasa igen.
Man kan alltså även gällandes spam hitta positiva effekter men knappast för de mottagare som spenderar timtal med att rensa sin inbox då de inte har tillräckligt skydd eller kunskap för att stoppa floderna av oönskad e-post.

Snacka om häxjakt

Angiverisystemet borde ha fått dö ut för länge sedan. Det kanske är orättvist att dra för stora paraleller men det var inte ok i nazityskland eller häxjakten på kommunister i USA under kalla krigets dagar. Var precis inne på ett av alla communitys jag är medlem i och då ploppar det upp en annons där man kan tjäna pengar på att anmäla företag som har piratkopierad programvara på sina datorer. Det är företaget BSA (Busines Software Aliance) som genom att hota med att dra företag inför rätta tjänar stora summor pengar och det är alltså en del (10%) av dessa pengar man som enskild person har chans att ta del av.
Jag kan helt och hållet hålla med om att företag bör ha licencer för alla program de använder. Det är sättet på vilket man försöker få företagen att följa lagen jag är emot. Det är lite som sättet RIAA försöker hota folk med stämning som jag har skrivit om innan. Jag tror verkligen inte hot och stämningar är rätt sätt att kontrollera sådant här. Vad blir nästa steg då? Företag som anställer professionella hackers som tar sig in i folks hemdatorer och sedan knackar på dörren och hotar med stämning om man inte betalar? Rena maffiametoder..
Jag är tyvärr inte så insatt i lagar och förordningar men skulle man egentligen kunna hindra företag att göra något liknande? Säg att hackarna ”frilansar” och inte egentligen har några band till företaget i fråga. Skulle sådana metoder i så fall vara lagliga och om inte hur skulle man stoppa det?

Här är en länk till BSA i alla fall om du skulle vara sugen att jobba som insider-spion på ditt jobb.

Richard Stallmans hemsida

Mannen som ”uppfann” GNU-projektet. Här kan man bl.a. läsa Richards ”personal ad.” Han är tydligen singel och söker en trevlig dam att resa med..    If you happends to read this, good luck Richard!
http://www.stallman.org/

SVT’s Faktum

http://www.youtube.com/watch?v=grWy6e8Wchs

Roligt klipp om en fildelare som vill vara anonym

http://www.youtube.com/watch?v=01JnB9f54uU

Är fri programvara den nya kommunismen?

”En benämning på flera närbesläktade idéer om att egendomen i ett samhälle bör vara gemensamt ägd.”
Detta skulle kunna vara ett sätt att beskriva några av tankarna bakom fri programvara. Det är det dock inte, citatet kommer från wikipedias beskrivning av kommunism. Så med tanke på hur det historiskt har gått för kommunistiska stater och dess invånare, bör vi som förespråkar konceptet fri programvara vara oroliga? Kan det vara så att vi gräver vår egen grav genom att tro på en ideologi som rent politiskt i alla fall inte lyckats speciellt bra?

Det är ju föga förvånande att Microsofts grundare, Bill Gates har gjort det något provocerande uttalandet att anhängare av öppen källkod är “some new modern- day sort of communists”. Något som tydligen blev startskottet till att det kommunistiska Kuba beslutade att konvertera till Linux. Beslutet att konvertera skulle ju i och för sig också kunna grunda sig i eventuella exportproblem som det amerikanska Microsoft skulle ha att exportera varor och tjänster till Kuba då detta är förbjudet enligt amerikansk lag.

Om nu Bill Gates tar sig rätten att göra uttalanden som detta ska då vi som gillar friheten och makten att påverka se storföretagen som någonslags fascistisk motsvarighet som gör allt för att kuva användarna? Kommer det gå så långt att något slags kallt IT-krig blossar upp och utplånar allt digitalt liv tills dess endast den starkaste makten står kvar bland skärvorna från vår digitala värld.

En klassisk bild